Jag har egentligen alltid varit en ’jeanstjej’. Mina första som jag kommer ihåg var faktiskt bruna. Riktiga jeans med dubbelsömmar. Jag var ca 5 år och superstolt och glad över jeansen. Tänk att min mamma förstod att det var rätt för mig och tänk att jag fick ha jeans. Är evigt tacksam mot mina föräldrar att jag fick vara jag. Vara den pojkflickan jag var. Mina systrar var/är så fina flickflickor och de har alltid varit mina bästa vänner.

Jag har faktiskt också haft modebutik och sålt jeans. Dobber bland annat. Lee förstås.

Just nu har jag på mig jeans jag köpe för fem år sedan i Budapest. Sköna stretch.

De allra häftigaste jeansen jag haft är NUDI-jeans. Har flera som sparats.

Dessa köpte jag i Luleå/Piteå när jag var och föreläste i specialpedagogik som vice ordf i Sveriges Specialpedagogiska Förbund:

Ja som sagt! Bonus med jogging är att man springer av sig 😉 …. kg efter kg efter …. kg (minst 16 kg hittills i år) 🏃‍♀️😎

Tur jag sparar favoritkläderna 🥰

Är ju smålänning 🥰 🎈

---