Ibland blir man besviken.

Det kan vara tufft.
Idag var det inte särskilt tufft.
Mest bara sorgligt trist.

Med förväntningar uppe och som plötsligt djupdök.
Ungefär som en aktie man köpte ena veckan och som dök nästa.
Besvikelse men inte överlevnadsnivå utan mer puff – det var det.

Sitta i digital grupp – med människor jag inte känner – mycket yngre än jag …
och prata om vad jag – och var och en – menar är lycka!

Antagligen för att man ska inse att pengar är inte lycka.
Precis som om man inte vet det!
Det lär man sig av livet om man är mottaglig för sunt förnuft.

Gymnasienivå i grupparbete
eller kanske högstadienivå.
Nej det kändes bara så fånigt.

Jag lämnade mötet.
Med min besvikelse.
Nu har jag skrivit av mig den.

Tack bästa ”a kind of diary”!

Du som är så bra på att hantera just besvikelser …