Ja som sagt jag kom på under sömnen att linjen var för grov. Igår ägnade jag ett antal timmar för att sudda linjen tunnare och mer likt den ursprungliga bilden.
Nu är jag mer nöjd 🙂
Vilken terapi det är med linjer! Dock MYCKET lättare med blyertspenna än applepencil.
***
…. när jag gjorde denna bilden och pappa överraskade mig med att rama in den och hänga upp den på väggen. Nu har jag försökt göra om den i ritprogrammet.
”MIN STRÄNGTEORI” heter bilden och finns i flera versioner nu. Min Strängteori innebär att allt hänger ihop och har kontakt gnm det jag kallar strängar. Tex om jag tänker på Min syster och så ringer hon upp.
Så här ser ursprungsbilden ut i sin ram (från 1963):
Så här ser bilden ut skapad i bildprogrammet. Det tog lite tid med alla linjer och det är sannerligen lättare med en vanlig penna och papper jfrt med en apple pencil!
Jag har inte helkoll på alla penslar och hur de reagerar i ritprogrammet. Om man inte lyfter pennan tillräckligt snabbt kan det bli en geometrisk figur av linjerna jag drar.
Många bilder har skapats de senaste dagarna och sömnen har fått lida en del. Timmarna springer iväg och jag sitter i flow. Hinner inte ens dricka kardemummateet jag har vid sidan om mig. Idag har det regnat så då startade jag tidigare när promenaden uteblev.
Notering:
2023-03-21 Vaknade flera gånger inatt och ångrade så att jag gjort konturlinjen så bred. På originalbilden flyter den in i bilden mer anonymt.
***
Denna bilden kom till genom handens medvetenhet och målsättning. Jag bara hängde med, undrade vad det skulle bli … sedan såg jag.
I ”Samtalskretsen” förs många olika typer av samtal.
Att föra samtal är oerhört viktigt! Att dela med sig av information och perspektiv. Under former av respekt och nyfikenhet – öppenhet och lyhördhet. Jag själv älskar samtal särskilt när de är reflekterande och utvecklande. Jag hatar kväsande enkelvinklade samtal. Alldeles för ofta är det offentliga samtalet som det senare. Som tur är finns Youtube med några seriösa upplysande kanaler där specialister bjuds in. Åh vad jag önskar att vårt smalspåriga perspektivtrånga Public Service utvecklas inom detta. Undrar om jag får uppleva det någon gång?
En som är förebild att skapa samtalande är Marco Strömberg (denna senaste är jätteintressant), även Studentafton (i Lund en favorit är samtalet med Lars Vilks, ….och nu har SAAB security talks också börjat … alla öppeninriktade, reflekterande, faktabaserade samtal är så VÄLKOMNA!
Om ngn tar på sig rollen att ”tala om hur det är – hur det fungerar” blir det inget samtal! Bättre då att alltid ha med sig frågan: Tänk om det är tvärtom! i skallen.
Tänk om … är en bra reflekterandevänlig approach … komma med frågetecken i stället för utropstecken.
Samtalet: ????? kontra !!!!! = utveckling
***
Hur bilden ska bli som slutprodukt vet jag aldrig men resan är otroligt engagerande och njutbar det vet jag. Vad namnet på bilden ska bli visar sig i regel när jag betraktar den i slutfasen.
Denna bilden fick namnet ”Balancing Happiness”. Märkligt detta med engelska och/eller svenska. ”Balansering av Lycka” tycker jag inte passar så bra däremot kan jag tänka mig ”Balansakt för Lycka” på svenska. Visst är det märkligt. Känslorna styr kan man säga 😉 Här handlar det inte om förnuft. Det hanterar jag tillräckligt i varadgen IRL. Här lever jag bara ut och gillar läget så att säga. Skarpt! Skarpt läge 😉
Tänk om jag själv skulle gå in i bilden och försöka göra en tolkning? Men jag vill definitivt inte ta ifrån eller styra betraktaren till en tolkning. Jag VILL VERKLIGEN att betraktaren ska inspireras till egen tolkning (utan styrning). Mina bilder görs ju inte i ”ett syfte” … mer än att NÅGOT VILL komma fram och väljer MIG som redskap.
Först blev den lilla fyrkantiga bilden till. Jag tyckte den var himla konstig och inte särskilt fin. Men glad såg den ut att vara. Vad ska jag göra med? tänkte jag och ville nästan slänga den. Men så förminskade jag den och lät den bli lite sned. Den skulle hänga på en krok tydligen och genom den sköt sedan en pil med två spetsar. Märkligt fiskspö, tänkte jag. Sedan några vilsna linjer som visade sig bli en figur som balanserar på flera saker för att bemästra situationen.
– Skulle man kunna tänka om bilden som en märklig dröm man haft under natten? tänker jag nu när jag ser att den ena pilspetsen befinner sig i ett moln. Jag gillar ju att drömma mig bort. Dagdrömma.
Lycka är ju olika för var och en av oss. Många funderar på vad LYCKA egentligen är. Jag fick veta det när min son föddes. Då kände jag verkligen:
– Detta är lycka! Nu vet jag hur LYCKA känns.
Så tänkte jag i den stunden. Även när döttrarna föddes. Lycka – ren och skär lycka.
I vardagslivet – dag efter dag – strävar man/jag efter tillfredställelse. Man/jag lyckas mer eller mindre bra. Man/jag finner sig/mig tillrätta. Jag har svårt för att skriva ‘jag’ – lättare att skriva och säga ‘man’. Bör nog träna. Börjar nu!!!
Vem går omkring och förväntar sig lyckliga dagar? Lycka är små korta ögonblick i livet. Annars skulle det väl gå inflation i lycka. Det vill jag absolut INTE!
Den glada fyrkanten är nog ett LYCKOÖGONBLICK (kanske). De röda runda är nog stötdämpare vi behöver om det kraschar. De är flytande och oregerliga. Kan förhoppningsvis fungera när de behövs. På sin/min (!!!!) väg genom livet har jag en riktning. En verklighetsbaserad och en drömbaserad. På min väg försöker jag fånga och bevara lyckan. Samtidigt balanserar jag i vardagen och försöker hantera alla utmaningar och svårigheter jag upplever.
Riktningen finns i mitt huvud och upplevelsen i mitt hjärta.
Så tänker jag idag om denna bilden. I morgon tänker jag kanske annorlunda.
Ser nu att tråden är väldigt väldigt tunn. Tråden som leder pilspetsarna.
– Vad kan nu det betyda? ……..
***
Ja idag blev ”FACE RECYCLING” – allt hänger ihop – till. Jag lär mer och mer i programmet men visst irriterar mig mycket. Förhoppningsvis får jag kontroll över det så småningom.
Himla kul var det att göra bilden. Tror den tog ca 3 timmar för alla linjer och sedan lite till för att sätta dit färgen och därefter några resor i appar och filter. Resan var dock ganska kort idag.
Tror jag skulle kunna sitta hur länge som helst och skapa bilder. Tiden flyger och det är så kul.
Nu undrar jag redan vad nästa bild ska föreställa. Jag triggas igång av det mest oväntade. Denna bilden satte igång mig efter av ….. en enkel mirobild med några hängande kulor bland geometriska figurer … naturligtvis inte alls lik min bild….
Samtidigt som jag jobbar med bilderna lyssnar jag på Martin Kragh och Oscar Jonsson i bla Studentafton. Just nu kollar jag Gudrun Persson o Oscar Jonsson på Försvarshögskolan om Ryssland.
***
Jag har tagit upp dagboksskrivandet igen – för hand – skriver med pennor jag gillar. Jag ritar skisser till. Naturligtvis har jag flera olika böcker jag tidigare skrivit i – rörigt hit och dit, vidlyftigt som alltid när det gäller mig och kreativitet. Men jag har en tom skrivbok. Utan linjer! Inhandlad på ett museum för ett bra tag sedan. Kan passa att lyfta fram den nu. Ska välja dag omsorgsfullt för denna nystart 😉
När jag ritar en skiss kan jag fotografera den och sedan låta den gå genom olika appar och filter. Den kan avbildas i Procreate och sedan bearbetas lite mer ”seriöst”. Den flyter runt mellan iPhone, iPad och Mac. Det har skett med denna bilden för en stund sedan. Bilden heter ”Åh alla mina pennor”. Jag gillar pennor och de är superviktiga för mig. Måste ha rätt känsla för det som ska bli till.
Så här ser bilden ut i dagboken:
Jag tycker det är kul att hitta vägar utan att lyfta pennan när jag ritar konturen för ett ansikte – Face Line.
Om jag blir nöjd med en bild tar jag in den i datorn – i min Mac – fixar med storlek och annat viktigt, ger den namn för att sedan spara i särskild mapp. Kanske för framtida tryck.
Jag har flera olika webbsidor som jag sparar bilder på för att förenkla arbetet. Här är en.
Åh alla mina webbsidor, kan jag också säga 😉
Det är så kul att rita och jobba med bilder. En bild jag är riktigt nöjd med är LISA i kubistisk stil. Lisa är yngsta dotterns nyförvärvade hund från ett hundhem. Superfin hund som liknar en skotsk hjorthund. Ska lägga bilderna på sidan jag länkade ovan. Lisa ska tryckas och inramas så småningom.
Här är Lisa:
Nu har jag en annan bild – från dagboken – jag måste ta tag i …
***
Alltså!!!
jag är inne
i en så’n där
period
nu
laddar upp
i ett totalgrepp
av kreativitet
laddar
inte jag
alltså
uttan
något inom mig
en stark kraft
ngt som styr
ngt som väntar
ngt som vill komma ut
ngt oerhört starkt
jag inväntar
medan jag inrymmer
den starka kraften
njuter
vet att det blir
en fantastisk resa
bergochdalbana
i upplevelseresa
ngt styr
mig
jag som definitivt
INTE gillar
att bli styrd
men i detta
alltså!!!!
det är så
underbart
kreativitetens
kärna
hjärtat
en pil
mitt i
träff
snart
explosion
jag är så redo
NU
En gammal bild jag gillar – my ”ShoeDriver” – skapad 26feb2016 – 7 år sedan.
Jag hänger med än definitivt!
***
… var linjen … lines …
De poppar plötsligt upp! Idag var det en linje som dansade fram i skallen på mig. Jag var på väg ut med kameran. Tänkte:
— Måsta få ned linjen på papper genast så jag inte glömmer den. Så den inte går förlorad!
Tog fram whitelineblocket och drog linjen snabbt så som den dansat fram för mig.
Igår gjorde jag en bild som jag kallar ’Familjelycka’ – Den ligger på Instagram.
Denna bilden har arbetsnamnet ’Du & Jag’ eller …. Hon & Han’. Den är nu påbörjad och man vet inte hur den avslutas. Bara att det blir spännande o roligt kvälls- och nattjobb. Den ska resa genom många processer.
Det kommer mera …. alltid!
Ps. Nu ut med kameran. Sedan gå på visning.
Hemma i natten och bilden är klar i flera varianter. här är en av dem. Plus två andra skapade på samma tema ”Han & Hon”.
Kul som bara den …. se hur de växer fram – inväntar när jag blir nöjd – efter otaliga testvarianter ….
a kind of diary 