Nu har jag kommit till en punkt när det börjar bli trist! Det är Coronavirusets fel!
Jag saknar så evinnerligt att komma ut i världen. Både nära och långt!
Jag saknar så evinnerligt alla kulturevenemang jag brukar gå på!
Jag saknar så evinnerligt att åka och hälsa på!
Jag saknar så evinnerligt all input!
Jag saknar så evinnerligt!
Inte för att jag har svårt att sysselsätta mig!
Det är jag väldigt bra på.
Gillar att lära nytt och gillar att testa nytt.
Jag har både nya och gamla vanliga intressen.
Alla intressen tar tid och jag har ofta flow.
Tiden går fort.
Jag har inte tråkigt!
Men det är så evinnerligt trist med detta Coronavirusets begränsningar i livet.
Livet är ju nu och här.
Jag hatar begränsningar!
Jag hatar att bli styrd!
Fy fan vad jag hatar detta coronavirus!
Kan vi få slippa detta destruktiva virus nu … och Trump!
Så fort som möjligt!